Utnyttja inte rasismen

Adam Tensta lämnar Morgonsoffan efter en lyckad PR-kupp, som med tanke på all uppmärksamhet säkerligen var ett välkommet inslag även för TV4-gruppen. Adam Tensta blev inbjuden för att prata musik men valde istället att få Sverige att framstå som ett land med en utbredd, strukturell rasism. Detta resonemang för han vidare i en debattartikel i Aftonbladet samma morgon. Jag kan inte låta bli att protestera mot detta synsätt, och se tillbaka på min egen tid i grund- och gymnasieskolan för att försöka se vad han menar.

Innan det var dags för Linköpings Universitet spenderade jag mina tolv skolår i sex olika skolor, tre i Sverige och tre i USA. Det har gett en del perspektiv.

Min bestämda uppfattning är att klimatet under skoltiden, oavsett skola, är ganska rå. Elever är i mångt och mycket elaka mot varandra. Det skiljer sig något om vad en person får utstå i jämförelse med någon annan, men verbala och till och med fysiska påhopp sker ibland. I Sverige kallas unga flickor för ”slyna” eller ”hora”, etniska svenskar för ”svennejävel” och personer med glasögon för ”glasögonorm”. Självklart är det fel, men faktum är att det tyvärr är så det allt för ofta ser ut i skolan. All form av mobbning, påhopp eller andra elakheter bör motarbetas, men dessa företeelser betyder inte att Sverige genomsyras av vare sig kvinnohat eller någon annan form av hat eller strukturell diskriminering. Att hävda något sådant är inte bara fel, utan även kontraproduktivt.

Varför blir jag så upprörd av Adam Tenstas agerande? Jo, för att jag har sett riktig rasism. Jag har bevittnat när några av mina närmaste vänner blivit utsatta för rasism, strukturell rasism. Jag minns så klart de tydligt rasistiska diskussioner som föregick under High School (motsvarande svenskt gymnasium), hur vissa bostadsområden klassificerades som ”hispanic” andra som ”black”, för att de med andra etniciteter skulle hålla sig därifrån. Jag minns chocken över att höra en person lova sin mamma i telefon att inte umgås med svarta och hur samma person någon månad senare skrek skällsord till främmande mörka ungdomar vid en parkeringsplats, för att de var mörkhyade. Ett tydligt exempel på hur rasismen aktivt fått vandra från en generation till en annan och hur denna indoktrinering också lyckats.

Jag ser framför mig den långa diskussion jag hade med en pensionerad skolbusschaufför som vittnade om vad han utsatts för under sitt liv i USA. Det han berättade handlade om vilka förutsättningar han haft som afroamerikan och hur de förutsättningarna skiljt sig i jämförelse med de som funnits hos vita. Hans historia handlade om hur han levt ett långt liv och till stor del tvingats genomlida diskriminering på grund av något han inte kunde påverka, sin hudfärg.

Att försöka hitta rasism i varje vrå leder bara till en sak, det leder till att begreppet rasism urholkas och till att det lidande som massor av människor runt om i världen får utstå på grund av just strukturell rasism förminskas. Rasism är en sak som aldrig ska accepteras. Det är en sak som kan få mig riktigt förbannad och då anses jag i övrigt vara en mycket lugn och fredlig person. Denna företeelse gör mig så förbannad att den enda gången jag någonsin varit nära att bli indragen i ett rejält slagsmål var när jag skulle försvara min bäste vän från High School som utsattes för rå rasism under en grillkväll i maj 2007. Med högljudd tydligt rasistisk musik fanns det personer under kvällen som inte ansåg att han som mörkhyad var välkommen. Efter att jag och ett par vänner under tumultartade former stängt av musiken och avvisat dessa personer trodde vi att det var lugnt, men vi hade fel. Strax efter denna incident, hade någon av de avvisade personerna tagit sig in i min bil och stulit min väns plånbok. Längs vägen som ledde till parkeringsplatsen kunde vi sedan i cirka 300 meter finna privata bilder, körkort, kontokort, skol-ID och tillslut plånboken som på ett genomtänkt sätt kastats ut endast för att förstöra för min mörkhyade vän, inte för att stjäla.

Detta är ett skäl till att det äcklar mig att se artister och andra offentliga personer använda sig av rasistkortet för att nå personlig vinning eller göra reklam för sig själv eller sina produkter. Det är ett mycket osmakligt sätt att dra nytta av människors utsatthet, annars verkar de inte ha en aning om var verklig rasism är.

Annonser

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: