Medial påverkan av verklighetsuppfattningen

Hösten 2017 åkte som bekant jag och en partivän till Syrien för att lära oss mer om situationen i landet efter starten av inbördeskriget 2011. Det var som väntat en mycket informationsrik resa där vi utöver glada kommentarer från hjälparbetare, flyktingar och andra fick flertalet nya infallsvinklar och en ökad förståelse för vad som faktiskt händer i landet. Jag gjorde i likhet med min partivän Martin ett antal facebookuppdateringar om resan såväl under resan som efter vår hemkomst, men tänkte här fokusera på varför det i många fall är så viktigt att själv få en uppfattning av komplicerade konflikter som denna.

Till och börja med är det ett faktum att allas vår uppfattning av saker vi själva inte sett eller upplevt kommer från den bild som förmedlas till oss på olika sätt. Utifrån den information vi får formas också en samlad bild av situationen efter våra egna tolkningar. Så är det givetvis för såväl beslutsfattare, journalister och andra opinionsbildare som för vanliga medborgare varför den rapportering som följer, och de åsikter som yttras också formas av dessa uppfattningar. Jag tänkte i detta inlägg ge ett exempel på hur detta kan ske, vilket kan bli extra påtagligt rörande krigssituationer. Det finns nämligen skäl till varför just sanningen, utöver civila sägs vara de största förlorarna i krig: Krigspropagandan är en mycket viktig del för samtliga inblandade parter av själva kriget. Med rätt information kan olika sidor i en konflikt gynnas, då bilden som förmedlas kan innebära ett utomstående stöd och därmed också en enorm fördel i den aktuella konflikten.

Under inbördeskriget i Syrien spreds snabbt en bild av en samlad syrisk opposition mot den hårdföra Assadregimen. I västerländska medier framstod denna opposition som en enad kraft som likt andra rörelser under den så kallade arabiska våren ställde krav på nya demokratiska reformer i landet. Riktigt så enkelt var det inte. Oppositionen, som bestod av allt ifrån hårdföra och brutala islamistgrupper till sekulära västorienterade grupper var mycket splittrad. De mest framgångsrika grupperna var således också de mest hårdföra islamisterna, som agerade skoningslöst och i flera fall fick stort stöd från länder som Saudiarabien, Qatar, Turkiet, Förenade Arabemiraten och till och med USA.

I augusti 2016 pågick kriget för fullt i industristaden Aleppo, Syriens största stad innan kriget. Staden delades ganska snabbt i två delar där den östra delen kontrollerades av rebeller och den västra av regeringsstyrkor. Efter att Ryssland, som hela tiden varit trogen Assadregimen bombat de östra rebellkontrollerade delarna spreds en bild (se nedan) av en fyraårig syrisk pojke vid namn Omran Daqneesh som grävts upp i rasmassor av de så kallade Vita Hjälmarna. Vita Hjälmarna är en rebellvänlig grupp som verkar i islamistområden och som hyllats av flera länder kritiska till den syriska regimen, men som visat sig delvis bestå av hårdföra islamister. Flertalet av Vita Hjälmarnas ”volontärer” har visat sig ha starka kopplingar till Nusrafronten (Al Qaida), Al Zenki och andra salafistgrupper då flera av volontärerna har ertappats med att samtidigt slåss för dessa grupper. De har direktkontakt med Aleppo Media Center (som är sponsrat av Frankrike och USA), som i sin tur har ett samarbete med flertalet stora medier (exempelvis, CNN, Al Jazeera, BBC, The guardian med mera).

Den dammiga och blodiga pojken placerades på en stol i vad som tycktes vara en perfekt ambulans (mitt i en krigszon), medan arrangemanget med pojken fotograferades. Enligt källor visade det sig även att ingen faktiskt undersökte honom medicinskt – istället var det enbart en iscensatt fotografering.

Denna bild kom att delas flitigt av regimkritiker och blev således en del av det påtagliga informationskriget (vilket kan jämföras med bilden på Alan Kurdi, pojken som drunknat under familjens resa till Europa). Historien och bakgrunden kring denna bild känner dock oroväckande få till.

Inte nog med att islamistgruppen Vita Hjälmarna spridit bilden genom Aleppo Media Center, fotografen av bilden sägs vara terrorsympatisören Mahmoud Raslan. Raslan är en rebellkrigare tillhörande den hårdföra salafistgruppen Harakat Nour al-Din al-Zenki (som erhållit militärt stöd från bland annat USA). Det råkar även vara samme Raslan som glatt poserat tillsammans med de som deltog i halshuggningen av en kidnappad tolvårig palestinsk pojke (Abdullah Tayseer Al Issa) och de som senare poserade med det avhuggna huvudet på ett lastbilsflak. Den brutala avrättningen, som spreds i ett videoklipp, var ett straff för att palestinska grupper slagits emot al-Zenki.

Efter att den syriska regimen tagit kontroll över östra Aleppo kom nya uppgifter. Syrisk statsmedia delade en intervju med pojkens pappa Mohammed Daqneesh som sade sig vara mycket kritisk hur hans son använts av jihadisterna i propagandakriget. Enligt pappan hade extremistgrupper försökt betala honom för att kunna sprida propaganda och han menade att beskrivningen av vad som skett inte var verklighetsförankrad. Även denna intervju är dock värd att ifrågasätta, då han intervjuats av just syrisk media, som ju är lojal till den syriska regimen.

Detta är som sagt ett exempel på hur det är viktigt att hela tiden vara kritisk till vilka bilder som sprids. Det är också ett tydligt exempel på varför det är viktigt, inte minst för journalister, att grundligt själv undersöka sådant de sedan ska förmedla till andra.

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: